Jag upptäckte nyligen en musikalisk sevärdhet alldeles bredvid där jag bor i södra Chicago. Det påstås att det är världens näst tyngsta instrument – ett klockspel med 72 stämda klockor, uppe i tornet av Rockefeller Chapel.
Behändigt nog ordnar kapellet rundturer för turister varje dag, så det var enkelt för mig att kolla in attraktionen. Joey Brink, kapellets klockspelare, tog mig och en handfull övriga besökare upp till tornet, berättade om hur instrumentet fungerar och spelade en halv timme av musik på klockorna. Jag hade aldrig tidigare varken sett eller hört ett klockspel (carillon), men de lär vara rätt vanliga i bland annat USA och Nederländerna. Exemplaret i Rockefeller Chapel är bara ovanligt stort.
Klockorna i ett klockspel är stämda likt ett piano men instället för tangenter har klockspelet träribbor som slås med knytnävarna. Naturligtvis låter klockor inte alls som ett piano. Musiken i klocktornet var högljudd och bullrig – helt enkelt en unik akustisk upplevelse. Därtill kunde man beundra utmärkta utsikter över Chicago från tornet. Allt som allt blev rundturen en intressant blandning av Guinness rekordbok, utsiktstorn och musikraritet.
Utsikt från klocktornet i Rockefeller Chapel.
KOLOKOL
Efter att jag hade besökt klockspelet fick ett annat inträffande mig att tänka på klockor pånytt. Tonsättaren Nina C. Young var på besök i Roosevelt University (skolan där jag studerar), föreläste om sin musik och diskuterade med oss studenter.
Ett av verken som Nina presenterade, Kolokol, handlade just om klockor. I Ninas stycke härmar två pianon ringning av klockor samtidigt som ett ljudband spelar olika klocklika ljud. Verket är inspirerat av historiskt intressanta ryska klockor som på 1930-talet flyttades i en sorts exil till Harvard University i USA. De ursprungliga klockorna har numera returnerats till Ryssland och Harvard har gjutit nya kopior till sitt torn.
VARFÖR KLOCKOR?
Ninas musik fick mig att fundera på hur det faktiskt finns mängder av musik som har inspirerats av klockor. Och varför månne så? Här är fem förslag:
1. Själva ljudet
Ljudet av en klocka – hur det låter – är väldigt unikt. En viktig egenskap är att ljudet består av så kallade oharmoniska deltoner. Det vill säga fastän klockor oftast är omsorgsfullt stämda så motstår ljudet på sätt och vis exakt stämning.
Inom samtida konstmusik finns det en relativt ny tradition kallad spektralmusik vars huvudverktyg är att analysera ljud på olika sätt. Föga överraskande är det en tradition som åter och återigen fascinerats av ljudet av klockor. Redan på 60-talet programmerade pionärerna för datormusik vid Bell Laboratories (sic!) syntetiska ljud av klockor. Ett senare exempel, skrivet på 80-talet i Paris, är Jonathan Harveys Mortuos plango, vivos voco där klockljud från katedralen i Winchester blandas med syntetiska ljud av klockor.
2. Olika sätt att ringa klockor
Det finns olika metoder och rytmer för att ringa klockor. Dessa tekniker kan sedan inspirera musiker som inte alls spelar klockor.
Vid sekelskiftet 1800-1900 fanns det en stil av musik för kantele som härmade ljudet av kyrkklockor i Karelen. Spelsättet dokumenterades aldrig särskilt väl men Arja Kastinen är en nutida expert som försökt rekonstruera stilen.
3. Tid och plats
Klockor kan peka till en specifik plats eller en viss kultur. Till exempel berättade Nina Young att ljudet av de ryska exilklockorna i hennes verk var ett sätt för henne att reflektera över hennes ryska familjerötter.
Å andra sidan har klockor historiskt sett varit ett sätt att signalera tid (vilket också syns i tvetydigheten av det svenska ordet klocka).
4. Glädje och sorg
Klockor ackompanjerar olika ceremonier – allt från begravning till bröllop – och därmed väcker de starka känslor på en bred skala från glädje till sorg. Till exempel alldeles i slutet av Mahlers andra symfoni ljuder kyrkklockor i någon sorts hejdlös eufori.
5. Andligt
I den kristna traditionen kallar klockor till gudstjänst, och det finns musik som hänvisar till det här budskapet. Ett framstående exempel är musiken av Arvo Pärt. Pärt har till och med nämnt sin egen stil av meditativ musik tintinnabuli enligt det latinska ordet för klocka.
Likaså har klockor en spirituell betydelse i andra kulturer – och det finns tonsättare som velat ta upp det. Bland annat tonsättaren Eliane Radigue anknyter ofta till tibetanska tempelklockor i sin musik.
Arja Kastinen, Arvo Pärt, Carillon, Joey Brink, Jonathan Harvey, Klockor, Mahler, Nina C. Young, Rockefeller Chapel
